HistoriaHistoria
Pandemins effektPandemins effekt
Material
När vi pratar om hållbarhet och miljö tror vi gärna att det bara handlar om second hand och återbruk. Second hand är i och för sig ett väldigt bra val för både miljön och plånboken. Kläderna som är där har redan bevisat sin slitstyrka så att även du som väljer att köpa det andra, eller kanske till och med tredje, gången vet att du får ett plagg som håller. Så vi utesluter inte second hand alls här när det kommer till hållbart mode. Second hand är toppen, men vi vill kolla på en annan vinkel, nämligen material.
Vad har material att göra med hållbarhet? Två saker, å ena sidan plaggets slitstyrka, å andra sidan de resurser som krävts för att skapa plagget. Ett klassiskt exempel är jeans. Ett par jeans i just denim material är gjorda av bomull. Bomullsodlingar kräver enorma mängder vatten samtidigt som de skapas främst på redan torra ställen. Resultatet blir en vattenbrist som leder till att delar av naturen som inte används för kommersiellt bruk blir utan vatten när bomullsodlingarna kräver alla resurser. (Vill du veta mer om odlingarnas klimatkonsekvenser finns det här en artikel som diskuterar problemen och hållbara åtgärder.)
Ekosystem sätts ur spel, torkar ut. Inget av det där låter bra. Men så har vi andra sidan av myntet. Ett par jeans gjorda av bomull kan hålla upp till 20 år. Resurserna odlingarna kräver är omfattande men produkten håller bättre än någon annan när det kommer till mode. Just jeans, i neutral färgställning och stil, går heller aldrig ut ur mode.
När vi kollar på andra material och jämför verkar bomullen ändå stå sig trots dess krävande processer. Snabbt mode görs ofta i syntetiska material, till exempel i polyester. Det är av två anledningar, för att polyester är enklare att tillverka och för att snabbt mode inte kräver att plagget håller i 20 år. Men snabbt mode i 20 år tar rimligtvis samma mängd resurser som ett par jeans gör. Det är flera plagg per år, flera plagg som används fåtalet gånger. Sen lägger vi till frakten för snabbt mode, båtar, lastbilar, och 20 år av snabbt mode börjar bygga upp rätt stora klimatavtryck.
Vad vi kommer fram till efter detta är väl kanske först och främst att mode är skadligt för miljön. För det är det oavsett material som väljs. Men också att valet av material kanske ändå hänger på konsumenten och dennes moraliska uppfattning av vad som känns bäst att köpa? Vad vi kan ta med oss av problemen som presenterats här är att konsumenten, kanske mer idag än någonsin innan, bör informera sig om vad det är marknaden erbjuder och de konsekvenser som lurar bakom varje alternativ. Informerade val kommer nog vara en stor del av framtidens mode.
Stil
När vi pratar om stil i förhållande till hållbarhet är det alltså passformen på tröjan, jackan eller byxorna som ska diskuteras. För en grundpelare i att handla hållbart är att ducka för de mest nischade trender som syns just idag och istället gå för de alternativ som sett ungefär likadana ut under en längre tid. Kanske kan det tyckas tråkigt att välja det som aldrig förändras men anledningen till att vissa stilar håller år ut och år in är för att de sitter bra på många kroppar. En hel del av modeflugorna sitter skevt och konstigt. Plus, plånboken kommer tacka dig för valet av ett plagg du kan använda om och om igen genom åren.
Vad ska man då tänka på när man ska välja en stil som fungerar även nästa år och året efter det? För att det ska vara ett plagg som håller kan det vara bra att vända sig till de märken som har existerat ett tag och har ett rykte av bra, slitstarka kläder. När det kommer till marknaden för jeans finns det etablerade märken med bevisat bra tålighet, som exempel Levis, Lee och Wrangler. Vad som utmärker just dessa märken är även deras historia. Traditionellt har deras kläder riktat sig till arbetaren i USA, arbetaren som kommer röra sig i kläderna samtidigt som kläderna måste hålla. Detta betyder att förutom tygets slitstarka kvalitet återfinns bland dessa märken stilar som de har producerat sen start, stilar som alltid fungerar. Vidare sträcker det här sig utanför själva jeansbyxan och en jacka eller en stickad tröja från de här märkena kommer fungera lika bra idag som det gjorde för 50 år sen och som kommer fungera om 50 år också.
Men om du inte vill låsa dig till de klassiska jeansmärkena? Nej, det behöver du inte göra. Det man kan göra om man vill kolla på andra tillverkare är att kika på de stilar som de stora, etablerade märkena producerar och kolla efter likvärdiga stilar hos andra försäljare. Genomgående är att det inte ska vara tajt, det ska vara relativt rakt skuret oavsett om det handlar om en jacka, tröja eller byxa, och det ska inte finnas så mycket extra detaljer. Tänk dig en lätt trenchcoat, den är rak, den är luftig, i neutral färg och plockas fram världen över varje vår. (Fun-fact är att trenchcoaten först tillverkades för funktion, och inte mode, här står det mer om det.) En nyckelegenskap dessa plagg har är att det finns utrymme för bärarens kroppsliga förändringar, vi ser inte alla likadana ut i 20 år.
Skor
Hållbarhet och skor. Det finns ett par regler. För det första måste materialet tåla väder och vind, samtidigt som det ska hålla sin passform. Det ultimata materialet för skor är, och har alltid varit, skinn. Skinn är naturligt motståndskraftigt när det kommer till regn och andra typer av obehagligt väder, samtidigt som det är mjukt nog att forma sig efter just din fot för att sedan vara hårt nog att hålla den formen.
Förutom att skon ska vara tillverkad av skinn får den gärna vara tillverkad av en ordentlig skotillverkare. Så här är det, ska du lägga lite extra pengar och få en sko som håller flera säsonger under flera år då ska du vända dig till skomakare. Med skotillverkare menas här märken och designers som byggt sitt varumärke kring just skor. Går du till företag som byggt sitt märke kring kläder kommer skorna inte hålla samma kvalitet.
När du väl inhandlat din sko finns det en sista sak som vi ofta glömmer idag men som gör en väldig skillnad när det kommer till skons hållbarhet, nämligen en riktig skomakare. I det här stycket används ordet skomakare som synonym till någon som lagar skor. Precis som vi lämnar bilen på service eller får våra tänder kollade med jämna mellanrum bör skorna ägnas lite omtanke. Det finns fortfarande, trots att vi tycks ha glömt bort det, riktiga skomakare som tar hand om dina skor. De ser till att sulan byts ut innan den blivit helt utsliten och användandet börjat slita på andra ställen på skon. De behandlar preventivt så att sprickor inte uppkommer i skinnet, så att det inte blir vattenskadat eller upplever någon annan form av onödigt slitage.
Har du inte råd eller möjlighet att lämna in dina skor hos en skomakare hittas här lite tips kring hur du på egen hand kan vårda dina skor.
Färgen rosa
Färgen rosa, idag kopplad till flickor, prinsessor, bubbelgum och bandet som bärs för att stötta forskning kring bröstcancer. Allting som nämnts i första meningen är sådant som är typiskt kvinnligt kodat. Rosa är för många något som hör kvinnor till mer så än män. Pojkar får blå kläder och flickor rosa, bilar är blå och dockor är klädda i rosa. Men färgen rosa har inte alltid varit något som associeras till kvinnor och kvinnligt.
Under 1700-talets Frankrike var mode inte bara ett personligt uttryck utan en statusmarkör som reflekterade både klass och den egna suveräniteten. Mode tillhörde främst kungligheterna och de grupper som umgicks i liknande, högt uppsatta grupper. Jämlikhet var inte på modet. Inom de kungliga umgängena var det männen som klädde sig ståtligast, det var åt männen modet i största grad riktade sig (vilket är en stor kontrast mot idag.) Och hur skulle man då klä sig för att visa på det blåa blod som rann genom ådrorna? Jo, i rosa. Rosa har traditionellt varit en färg för kungar, för maskulinitet, för auktoritet. Historien om när, var och hur färgen bytte kodning från manligt till kvinnligt är mindre känt. Precis som varför den otroliga statusen i färgen försvann när det blev en färg för kvinnor…
Klackskon
Stilletter, pumps, booties och sandaletter, platåer, peeptoes, stövlar och wedges. De finns i många variationer, höjder och bredder. Det är såklart klackskor vi talar om. Inte alltid sköna, oftast alltid snygga. Idag används klackskor mest av kvinnor men i och med en del designers progressiva arbete har vi på senare år sett även herrmodet inkludera klacken. Men varifrån kommer idén om klackskor?
Man tror att klackskon från början haft olika funktion beroende på var i världen man kollar. En del ryttare på slätterna använde sig av klackar på skorna för att enklare hålla sig kvar i stiglädren. I Europa har vi sett klackskor i städerna där deras användning varit en blandning av funktion och symbolism. Funktionen kan ha varit att komma upp över gatan som på denna tid var rätt smutsig med både det ena och det andra, från både människor och djur (kika här för mer info om just det). Klacken agerade då hjälp för bäraren att sätta lite utrymme mellan sig själv och allt det äckliga. Men klacken hade troligtvis också en symbolisk betydelse i det att bäraren skulle visa på hur mycket högre denne var i samhällsskiktet än någon utan klack. Följaktligen var klacken något som tillhörde de högst uppsatta i samhället.
Mjukisbyxan
I början av 2020 drabbades världen av något knappt någon av oss kunnat gissa eller förutse, nämligen en pandemi i form av en influensa. Viruset tvingade merparten av länder att stänga sina gränser och folk både uppmanades och beordrades att stanna hemma. Det verkade som att världen stannade upp helt men gjorde den verkligen det? För en ny trend började göra avtryck på modekartan, en trend ingen av oss tidigare egentligen velat kännas vid men som plötsligen blev självklar. Mjukisbyxan blev det mest eftertraktade plagget utan någon typ av konkurrens.
Britterna var först med att rapportera om ruschen efter mjukisbyxan. Det dröjde inte länge innan online-försäljarna en efter en började meddela konsumenterna om att varan var slutsåld. Snart skulle Sverige gå samma öde till mötes men försäljarna här hade kollat på utlandet och redan hunnit förbereda sig lite. Trots att mjukisbyxan sålde väldigt snabbt även här i Sverige lanserades nästan ännu snabbare både höst- och sen vårmode (2021) som centrerades kring de mjuka lounge-kläderna.
En pandemi var inget som någon av oss förväntade sig nyår 2019 när klockan slog över till den första januari 2020. Att mjukisbyxan skulle vara årets klädesplagg var definitivt inget någon av oss hade kunnat varken gissa eller hoppas på. För trots att den har dåligt rykte är det en otrolig lyx att helt plötsligt få lov att byta om från pyjamas till mjukisbyxa och sedan tillbaka till pyjamasen igen. Pandemin är såklart inget kul alls, men modet som följde i spåren av isoleringen är.
Den bekväma skons revolt
I kölvattnet av pandemin har klackarna hamnat på hyllan och mockastövlarna fått time-out. För att matcha pandemins hetaste plagg mjukisbyxan valde vi den bekväma skon, sneakers i alla dess former. För sneakers har blivit trendigare i och med pandemin, vi värdesätter komfort över snygghet när vi ändå inte möter andra människor. Men med denna utveckling behöver vi inte längre välja mellan bekvämt eller snyggt för modehusen insåg snabbt att det är sneakers som säljer och utbudet av snygga och bekväma skor växte. Det är nästan som att Birkenstock fenomenet var ett siande till framtiden där vi något år senare ignorerar allt som inte sätter funktion och/eller komfort först.
Under vinterhalvåret 20/21 har det hittills varit kängan lämpad för vandring som fått ett uppsving. Vi sitter till större delen instängda hemma och vår chans till miljöombyte sker genom att vi går ut och rör på oss. Efterfrågan när det kommer till vinterkängor blev således stor. Det ska bli intressant att se hur vårens mode tacklar denna utveckling, vilken typ av ergonomiska lösningar de stora modehusen riktat in sig på och vad konsumenten prioriterar. En sak är säker och det är att våra fötter för evigt kommer vara tacksamma för den här tiden oavsett vad framtiden bjuder på.
Har du tankar, åsikter eller förslag? Frågor kring något eller om någon?
Kontakta oss här nedan.